Skriv rätt på engelska

Anders Blixt
  • Anders Blixt

“Alla kan engelska i Sverige”. Det är en vanlig åsikt, inte bara bland oss svenskar, utan även bland britter och amerikaner. Men vad för slags engelska handlar det om egentligen? De flesta svenskar klarar ju av vardagskonversationer och har plockat upp en massa amerikanska idiom från tv-serier. Detta är gott så, men när det kommer till dokumentation räcker dessa kunskaper sällan. Dåligt formulerade dokument kan kosta företaget tid, goodwill eller pengar, till exempel extramöten för att reda ut oklarheter, klagomejl från missnöjda kunder, felbeställningar och rentav olyckor.

 

Engelska serveras i flera smaker

The devil is in the details. Tekniker behärskar inte alltid engelska på rätt sätt, utan tänker fel av gammal vana. NASA:s satellit Mars Climate Orbiter kraschade när den 1999 skulle gå in i bana runt Mars. Orsaken visade sig vara att kontrollmjukvaran delvis hade skrivits för amerikanska måttenheter, medan projektets tekniska specifikationer genomgående påbjöd SI-enheter, som därför användes vid all datainmatning i kontrollrummet.

Sedan saknas det en global standard för engelska, och varje engelsktalande del av världen har sina vedertagna uttryck. Ett exempel: En välutbildad indier kan skriva flyover (“viadukt”), powerpoint (“vägguttag”), prepone (“tidigarelägga”), kindly revert (“var vänlig svara”) eller do the needful (“ordna det här”) i ett mejl, varpå en svensk eller japansk mottagare skakar oförstående på huvudet.

Två sorters engelska dominerar inom industrin: brittisk och amerikansk. De stavar några ord olika (till exempel colour/color, organise/organize) och har olika facktermer inom en del områden (till exempel faucet/tap för vattenkran). Om din kundkrets främst finns i Nordamerika så bör du använda amerikansk, och i alla andra fall brittisk engelska. Den sistnämnda varianten är mer välbekant för svenskar, eftersom den lärs ut i svenska skolor och i EU-dokument.

 

Den teknikengelska dialekten

Teknikengelska är i praktiken en särpräglad dialekt med egna facktermer och grammatiska vändningar som möjligtvis skulle figurera hos nördarna i Big Bang Theory, men knappast annars i vardagsspråket. Ord som logic, gate, output, stack och enable dyker upp med betydelser utöver de sedvanliga. Teknikengelska är dessutom oftast avsedd att läsas av människor som inte har engelska som modersmål och därför behöver skribenten sträva efter klarhet på korrekthetens bekostnad.

Ett vanligt misstag som vi har sett hos svenskar är att de, på grund av otillräckliga ordförråd, beskriver ett tekniskt system som det har en själ, exempelvis att mjukvaran väljer (chooses) att göra något, tillåter (allows) dig att göra något eller förhindrar (prevents) dig från att göra något. I själva verket handlar det ju om vilka tillgängliga åtgärder som ska användas (“under these conditions, the system selects X”), om att maskinen är ett redskap som du använder för vissa ändamål (“the machine enables you to do X”), eller om att någon åtgärd är blockerad (“when X occurs, the program automatically blocks Y”).

Teknikengelskans grammatik följer inte alltid de riktlinjer som de kloka i Oxford eller New Haven har ställt samman. En teknisk skribent bör till exempel sträva efter att använda så kallade enkla tempus, dvs present tense (I write) eller past tense (I wrote). Så kallade sammansatta tempus med hjälpverb är olämpliga (dvs presens progressiv, futurum, perfekt, pluskvamperfekt och konditionalis), alltså bör du undvika formerna is writing, will/shall/is going to write, have/ has/had written och would write.

Skälet till detta är att många språk inte använder hjälpverb i en del sammanhang där engelskan gör det (till exempel svenska, ryska och hebreiska) eller använder vissa hjälpverb på ett annat sätt (till exempel franskans passé composé: “vous avez écrit”). En text med enkla tempus blir helt enkelt tydligare, eftersom den utelämnar ord som riskerar att förvirra läsaren.

Engelska verb ställer ibland till det på andra sätt för läsaren. Ett så kallat partikelverb består av ett verb plus en eller två prepositioner och har en annan betydelse än verbet i sig; jämför turn (“vrida, vända”) med turn off (“stänga av”). Inget märkligt för en svensk, men som ett exempel förstår en hel del läsare inte vad end up with (“resultera i”) betyder, eftersom verbet end i sig betyder “sluta, upphöra”. Lyckligtvis har teknikengelskan passande synonymer, i ovanstående fall deactivate och result in.

 

Tre tips som ger dig bättre engelska texter

Kvalitetssäkra genom korrläsning. Låt all engelskspråkig extern dokumentation granskas av en rutinerad korrläsare med engelska som modersmål. Detta kostar en slant men se utgiften som en försäkring som minskar risken för fadäser hos slutanvändarna. Gör gärna detsamma med de engelska delarna av företagets webbsajt; den är ju ert skyltfönster mot världen.

Anlita språk- och skrivkunniga konsulter. Ta in en expert på timbasis för att skriva, utveckla och/eller granska era engelska dokument. Den personen kan dessutom ta fram en korrekt och konsekvent terminologi för verksamheten och internutbilda personalen i hur de kan höja kvaliteten på skrivandet.

Skapa en intern språkenhet. Ett företag med global försäljning kan behöva olika slags engelskspråkig kompetens, till exempel kunskaper i nationella regler för hur vissa dokument måste utformas (friskrivningar, garantier, osv). Juridikengelska skiljer sig ju från teknikengelska. I så fall är det lämpligt med en enhet som lägger sista handen på alla dokument och ser till att de blir 100 procent korrekta.

 

Sammanfattningsvis

Det finns som synes många fallgropar i det engelska språket. Att anlita experter på teknikengelska blir därför en satsning för att stärka företagets renommé och varumärke, att bli känd hos kunderna för tillförlitliga och tydliga handböcker och produktblad, och att slippa bli ett meme på Facebook på grund av någon språklig kullerbytta.